Det känns som att jag inte kan blogga, som om mina fingrar inte lyder. Förut kunde jag bara låta fingrarna flyga över tangenterna och orden formade sig själva under mina lätta tryckningar. Nu måste jag kämpa för att bilda meningar med de små knapparna.
Ändå var det inte så länge sen jag skrev. Faktiskt inte. Bara en vecka eller så.
Veckan var väldigt bra, otroligt rolig, fantastiskt galen. Väldig, Bra, Otrolig, Rolig, Fantastisk, Galen. Bland annat. Just nu, när jag tittar tillbaka på bilderna, filmerna och minnena, så känns det så sorgligt igen. Att det är slut med Falun nu. I alla fall med Kunskapsskolan. Jag tror inte att man förstår om man inte varit där. Jag kan berätta mer om våra äventyr senare.
Känns så himla sjukt att det var sista gången, overkligt.
Men nu var det sista gången, verkligen. Och nu är det höstlov. Och halloween (jag älskar halloween). Och det är höst, nästan vinter. Det snöade i Falun, nu snöar det här också. Det blir kallare. Mycket kallare.
Nu sitter jag i sängen, pluggar. På lovet? Yep. I'm that cool. Nemenjagmåstetyp. Ca 5 veckor till deadline. Usch. Stressss. Alla driver med mig om att jag blir så lätt stressad, men jag tycker att jag har all anledning att vara stressad. Och när jag blir stressad blir jag verkligen stressad. Så ja, jag pluggar. Och lyssnar på musik. Fin musik. Den här musiken:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar